Lycksökande oförskämdhet.

Måttet var rågat för Sven Otto Littorin i dag i riksdagen.
Luciano Astudillo tog i interpellationsdebatten till det lägsta av politiska knep - att anspela på motpertens privata förhållanden och familjesituation.
Således togs in i debatten situationer som absolut inte har med arbetsmarknadspolitiken att göra.
Det tråkigaste är att Luciano gör det fullständigt medvetet och för att få medhåll av de sina i kammaren.
Han ler ett försmädligt leende när han vänder sig mot kammarens ledamöter,han vet exakt vad han gör. Det framgår tydligt av de bilder man kan se på Aftonbladets video.
Att i efterhand försöka släta över, och säga att han inte menat det han sa, är snarast vanärande för Astudillo än ngt annat.
Det hade varit renhårigare och förlåtligt om han bett om ursäkt för sin förlöpning.
Det som nu skett(dessutom med tillsägning från talmannen)kan inte annat än försämra hans ställning inom socialdemokratin(får man hoppas).
Ingen politiker, vilket parti man än tillhör, kan tolerera att sådant missbruk sker av den debattfrihet vi har i våra politiska fora. SvD Expressen