Så var det!

I dagens Kristianstadsblad diskuterar Christina Borglund och Jonas Duveborn om KD är borgerligt eller inte.
Jag skall inte lägga mig i själva diskussionen, men kan inte undvika att reagera på en del saker.
Om nu "Bladets" politiska redaktörs intresse är att öppna vägen för KD in i borgerligheten ,som han tidigare pläderat för,är knappast rätta sättet att vid varje tillfälle dra upp gammalt groll.
Skall KD kunna räknas in i borgerligheten igen måste detta vara historia och samarbetet byggas härifrån och frammåt.
Det ankommer givetvis på både KD:s företrädare i Kristianstad och övriga borgerliga partier att ta sitt ansvar, föra en dialog och komma överens hur detta skall göras.
Jag måste dock påpeka att Christina Borglund gör en historieomskrivning som inte kan vara oemotsagd.
"Efter valet valde man att samarbeta med Kristianstadbygdens framtid,f.d. Sjöbopartiet, i stället för med KD"
Att skapa en borgerlig majoritet var den övergripand målsättningen.
Det kunde göras genom gemensam handlingsplan mellan de nu regerande fem partierna. Det gav 1 rösts majoritet. Med endast KD,utan Kbf, hade inte majoritet uppnåtts.
KD erbjöds ingå i majoriteten men valde att stå utanför,trots att vi visade den överenskommelse som slutits och där ingen främlingsfientlighet tilläts.
Så Christina,redan då kunde Ni varit med borgerligheten men avstog.
Ta chansen nu, gå in i det borgerliga samarbetet så går vi också efter valet 2010 in i ett fortsatt borgerligt styre.

Äntligen!

I dagens radiosändningar,bl.a. lunchekot, framgår att Skåneregionen tillsammans med Västra Götaland, äntligen permanentas.
Ett beslut som vi väntat på i många år.
Dock!, bättre sent än aldrig.
Permanentningen innebär den stora fördelen att det blir möjligt för andra delar av "Region Syd" att söka sig till den ekonomiskt starkare ,mer expansiva sydligaste delen av Sverige. Naturligen har detta inte varit realistiskt innan regionen blivit stadfäst.
Region Skåne som den nu ser ut är trots sin dryga million innevånare alltför liten för att matcha Köpenhamn-Danmark,norra Tyskland och baltländerna.
Det är den omfattningeen av "omland" som vi skall balansera,vara lockande partner till och också stå upp mot i framtiden.
Det finns således synneligen goda möjligheter att i valet 2010 också låta innevånarna i Blekinge, södra Småland o.s.v. yttra sig över möjligheten att ansluta sig till en utvidgad region Skåne.
Detta till fromma för alla i södra Sverige och för Sverige som helhet.

Nejsägare orsakar förluster

Under några dagar har Kronans förhållande till Euron debatterats.
Allt fler belägg framkommer att det nej som blev resultatet av folkomröstningen blivit olyckligt för Sverige och svenskarna.
Den 19/1 skrev Nils-Erik Ekstrand på Brännpnkt i SvD om det problem som vi fått p.g.a. att vi inta valde Euro vid folkomröstningen.
23 miljarder förlorar alla som reser utomlands.
Artikeln påvisar tydligt vad bl.a.affärsresanden och nöjesresanden har fått för merkostnader.
Jag var övertygad om att svenskarna skulle vara kloka nog att förstå faran med en utanför Euron stående svensk krona. Tyvärr tog jag fel och just nu åker kronan up och ner som en jojo och gör verkligen skäl för namnet "skvalpvaluta".
Allt fler röster höjs nu för att frågan måst tas upp på nytt.
Senast i går i Ekot nämnde Lars Jonung att vi hade förlorat på dagens situation.
I dag skriver företagarnas VD Anna-Stina Nordmark Nilsson på samma tema.
"Det är dags att tala klarspråk om Euron"
Ta upp frågan om Euron ur byrålådorna för förnyad diskussion.
Det var inte vettigt med de ständiga devalveringar vi tidigare ägnade oss åt.
Det är inte vettigare att ha situationen som den nu är.
Sverige kan snart vara ensamt i norra Europa med egen liten"skvalpvaluta"

EU:s fasa - Rysslandsberoende.

I dagens Svd skriver Rolf Gustavsson, som vanligt välinitierat, om avsaknaden av gemensam energipolitik i EU.
Jag påpekade redan den 8 jan(Gaskriget)att Eu riskerar att "fastna" i beroende av Ryssland när det gäller energiutnyttjande.
I den debatt som förts i Sverige om det nya EU-fördraget(Lissabonfördraget)har den synpunkt som RG för till torgs , nämligen att det kommer vara lättare för EU att samordna ex.vis energipolitiken, inte framförts med någon större emfas.
Över huvud taget har debatten om EU, och det nya fördraget, varit sällsynt lam och utan större vyer i Sverige.
Det har mest varit fråga om nej till det nya, utan förståelse för att det gamla Nice-fördraget har alltför många dåliga sidor.
Att EU inte kan ha en gemensam politik i så motto att alla skall göra samma sak tycker jag är en självklarhet.
Varje land måste ta hand om sina problem på det sätt man finner bäst.
Detta under förutsättning att man är överens om vissa övergripande mål:
Minskande av CO-belastningen,det viktiga i klimatstrategin och att hjälpa till i utvecklingsländerna.
Detta tror jag det skulle vara ganska lätt att komma överens om, oavsett om länderna sedan väljer att spara sig fram,bygga nya kärnkraftverk,bygga ut vattenkraft eller satsa allt på sol och vind.
Det måste dock vara synnnerligen viktigt för EU:s alla länder( med vad som nu sker för ögonen) att se till att inte hamna i total beroendeställning till Ryssland.
Att kunna koppla bort detta alternativ om politisk utpressning kan skönjas måste vara en första príoritet.
Gärna förhandla med Ryssland i frågan men alltid ha möjlighet att välja annan väg om pris eller politiska villkor blir oacceptabla tror jag är av primär vikt för ett oberoend,självbestämmande EU.

Lycksökande oförskämdhet.

Måttet var rågat för Sven Otto Littorin i dag i riksdagen.
Luciano Astudillo tog i interpellationsdebatten till det lägsta av politiska knep - att anspela på motpertens privata förhållanden och familjesituation.
Således togs in i debatten situationer som absolut inte har med arbetsmarknadspolitiken att göra.
Det tråkigaste är att Luciano gör det fullständigt medvetet och för att få medhåll av de sina i kammaren.
Han ler ett försmädligt leende när han vänder sig mot kammarens ledamöter,han vet exakt vad han gör. Det framgår tydligt av de bilder man kan se på Aftonbladets video.
Att i efterhand försöka släta över, och säga att han inte menat det han sa, är snarast vanärande för Astudillo än ngt annat.
Det hade varit renhårigare och förlåtligt om han bett om ursäkt för sin förlöpning.
Det som nu skett(dessutom med tillsägning från talmannen)kan inte annat än försämra hans ställning inom socialdemokratin(får man hoppas).
Ingen politiker, vilket parti man än tillhör, kan tolerera att sådant missbruk sker av den debattfrihet vi har i våra politiska fora. SvD Expressen

Tungfotad opposition

Vid partiledardebatten som hölls i riksdagen i går såg jag med spänning fram mot debatterna.
Att striderna i Gaza skulle komma upp var självklart liksom den ekonomiska krisen.
Det som förvånade var att oppositionen hade så litet att komma med.
Varken Mona Sahlin,Lars Ohly eller Peter Eriksson kunde på något sätt rubba regeringsföreträdarna och var dessutom synnerligen enkelspåriga i sina försök till kritik.
De som i dag tänkt rösta på oppositionen måste,oavsett partsympati,fått en tankeställare.
Är detta vad som kan förväntas framöver i riksdagsdebatterna så måste det kännas tungt.
Oppositionsföreträdarna måste definitivt snabba på"fotarbetet" om man skall ha en möjlighet att rubba den sammansvetsade regeringen.
Små variationer finns men annars ser allianssammarbetet mycket stabilt ut.

Äntligen-Patientmakt

Efter 7 sorger och 8 bedrövelser har Region Skåne äntligen beslutat att låta pengarna följa patienten vid besök i öppen vård. Se artikel i Kristianstadsbladet 13/1.
Det sammelsurium av system med åtföljande förvirring som hittills rått har varit förödande.
För att få en effektiv första linje i sjukvården är det nödvändigt att de som tar på sig ett hårdare arbete också skall få mer pengar.
Det är en helt omöjlig situation när, oavsett vad som görs, pengar ändå tillförs en vårdcentral eller läkarmottagning.
Om vården sköts som den skall och patienten är nöjd med bemötande och vård så återkommer pastienten till samma mottagnin. om inte byter hon/han tills man hittar någon som fyller kraven.
I samma mån måste kraft och tid läggas ner på att förklara för patienten varför vissa saker görs och andra inte.
Kommunikationen kommer också att vinna på systemet.
Patienten har makten!

Gammal fördom nu äntligen avfärdad

En efter en trillar de positiva kommentarerna in när det gäller de arbetsstimulerande åtgärder som Alliansregeringen vidtagit.
Kritiken har varit oförsonlig från oppositionens sida,f.f.a.från socialdemokratin.
Den åtgärd som senast visat sig effektiv är den, av Ekot i dag meddelade, starka ökningen av nyttjandet av hushållsnära tjänster."Jag brukar inte vara optimist,men en trefaldig ökning är det absolut" lät en tjänsteman rapportera.
Samtidigt, i samma sändning, meddelade privatra städbolag att nyanställning var påkallad p.g.a. den ökade efterfrågan. När skattereduktionen kan tas ut direkt så en nettobetalning kan ske ökar nyttjandet ännu mer.
Det är trist att notera att (s) med sitt tal om "pigor" tidigare hindrat många från att underlätta sin vardag p.g.a. den olustkänsla som väckts med antydningarna.
En gammal ingrodd förutfattad mening har stått i vägen.
Förhoppningsvis kan dessa möjligheter + ROT-avdrag m.m.underlätta för företag att behålla och ev utöka sin personal. Dessutom göra svarta jobb vita.
En definitiv vinst för alla berörda!

Obehaglig repression

Migrationsverkets besynnerliga ställningstagande mot en medarbetare p.g.a. dennes bloggskrivande ger obehagliga associationer.
Man förklarar, i efterhand, att det inte rör sig om åsiktsförtryck utan att andra ,interkollegiala,chefsförhållanden m.m. har varit orsaken.
Otroligt nog finns inga sådana argument med vid den domstoldförhandling som skett och där medarbetaren till fullo fick rätt,med skadestånd som följd för verket.
Migrationsverket har inte brytt sig om att överklaga,utan valt att lösa ut medarbetaren med 32 månadslöner.
Det tyder på att man insett det meningslösa med ett överklagande till högre instans.
Det gör det mindre sannolikt att i efterhand föreburna skäl är orsaken och förstärker bilden av en obehaglig repression av vissa åsikter som inte passar med chefens syn.
Åsiktspolisbeteende är obehagligt, f.f.a. när det utövas av chef mot anställd.
Andra som skrivit om detta SvD,Barometern,DN,Blt

Öppet uppror

Det rör sig i de Svenska politiska landskapet.
Mot fonden av konflikten i Gaza sker även i Sverige anmärkningsvärda saker.
Nya opinionsundersökningar pekar på en stadig inhämtning av oppositionens försprång.
Även om man skall förhålla sig skeptisk till dessa undersökningar, har den fortgående trenden varit den samma. Moderaterna växer sig allt starkare och socialdemokraterna har tappat sin särställning,som överlägset största parti i Sverige.
Samtidigt sker det klara brott mot traditionen inom (s). Den attack som Morgan Johansson och Helène Fritzon nu gjort mot Mona Sahlin( vad de än säger i efterhand är det just det)kommer att splittra (s) ännu mer. Det är en alldeles tydlig fraktionering. Dels de vänsterinriktade inom rörelsen,där nu Morgan Johansson,med stöd av HF, nu ämnar ta upp kampen om partiledarposten. Dels de mer högerinriktade med Mona Sahlin i toppen,stödd av sina nära medarbetare.Mona Sahlin tvingades krypa till korset och ta med Vänsterpartiet i oppositionssamarbetet mot regeringen. Det nya inspelet från vänstersidan är en fortsättning av pressen på partiledningen. Ulla Andersson(v), ekonomisk talesperson,är påpasslig och stöder "upprorsmakarna". Det passar ju (v) som hand i handske. Något ansvar för ekonomin har vänsterpartiet aldrig tagit, varken behövt, tack och lov, eller visat vilja till.
Det är ett märkligt försvar som Johansson och Fritzon tar till. "Mona Sahlin har bett om en öppen debatt"
Sedan när har (s),ett annars synnerligen "stängt" parti velat tvätta intern byk offentligt?
Det var med 100 % säkerhet inte detta Mona Sahlin ville - eller förväntade sig.

Vem har ansvaret?

I Kristianstadsbladet skriver,på insändarsidan, Josefin Brink(v) om a-kassan.

Det är ett märkligt resonemang som förts av olika oppositionsdebattörer nämligen att det är regeringens fel att så många lämnat a-kassan.

Det säges bero på höjningen av avgiften. Därför är så många nu utan försäkringsskydd.

Har vi inte alla ett ansvar för hur vi disponerar våra ekonomiska resurser?

Individen måste alltid tänka sig för hur tryggheten ser ut för just mig.

Därför, när nu regeringen sänker skatterna för alla inkomsttagare, får alla faktiskt mer pengar över i plånboken.

Om i det sammanhanget avgiften till a-kassan höjs,finns ju pengar till detta via skattesänkningen. Se http://www.jobbskatteavdrag.se/

Att då hoppa av från betalningen av kostadsskäl är inte riktigt hållbart.

Förutsatt, förståss, att man värderar sitt eget skydd vid kris högre än att lägga ut pengarna på mindre väsentliga saker.

Det finns kanske anledning att reflektera över den "massrörelse" som uppstog i samband med a-kassehöjningen.

Styrt??

Gott Nytt År

Med dessa två inlägg startar jag min blogg (utan att vara olycklig) och vill därför tillönska alla eventuella läsare av bloggen ett Gott Nytt År 2009.
Det skall bli spännande att ge sig ut i bloggosfären för att se om den kan vidgas med tiden.
Jag kommer att kommentera och ha synpunkter på mycket av det lokala , men också nationell och internationell politik.
Självklart blir det mina egna värderingar och synpunkter utan styrning från någon part eller parti.
Eftersom jag alltid tyckt att anonymitet är något man kryper bakom när man inte vill stå för en åsikt eller angripa med fula metoder accepterar jag inte anonyma inlägg.

Välkomna att ta del och kommentera.

Sjukskrivningens rehabilitering

I ledaren i dagens Kristianstadsbladet tar Jonas Duveborn upp problemet med synen på det nya sjukförsäkringssystemet.

Eller snarare den vrångsyn som man från oppositionshåll gärna vill framföra.

Tanken med det nya systemet, att snarast få patienten att lämna sjukskrivningen för att återgå till ett arbetsliv, måste ur alla aspekter vara den enda riktiga.

Jag skriver med avsikt ett arbetsliv,det måste inte vara samma jobb.

Skulle det vara omöjligt, trots det nya kravet på snabb rehabilitering, att återta det gamla arbetet måste givetvis allt göras för att hitta ett mer passande jobb.

Om inte annat så i alla fall ett deltidsarbete,så mycket som vederbörande kan.

Det är detta som rehabiliteringen siktar på.

Det finns inget mer nedbrytande för en normalt fungerande människa än att tycka att man inte kan klara sig själv.

Att vara helt beroende av andra kan bli en nödvändighet i livet,men jag tror man vill undvika det så länge det går.

Det som tidigare var alltför vanligt att "förtidspensionera" utan ordentliga försök till omskolning m.m. var ett förödande slöseri med människor, fysiskt,psykiskt och materiellt. Ett skamligt system.
Kanske kan vi nu få en sundare syn på vad sjukskrivning är till för, vad rehabiluitering gälller och att "förtidspension" blir den nödfallslösning den skall vara.
Långtifrån alltid kan jag hålla med Duveborn, men här har han alldeles rätt.

Gas"kriget"

Alldeles nyss i "Ekot" framfördes att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina gällande ryska gasleveranserna till Europa via Ukraina strandat.Det såg hoppfullt ut tidigare i dag.
Ett av skälen var att Premiärminister Putin inte ville acceptera EU-observatörer för att kontrollera hur leveranserna sköttes i Ukraina. Observatörerna skulle vara ryska
Vad som än sägs från rysk sida framkommer det allt tydligare att Ryssland( läs Putin,oavsett som president eller premiärminister) inte drar sig för att använda energin som påtryckningsmedel och destabiliseringsvapen.
Den nästan självklara slutsats som bör dras av detta är att Europa så snart ske kan bör göra sig kvitt beroendet av Ryssland i detta hänseende. Varför bygga "Nordstream" alls i detta läget?
Europas länder kan på andra sätt skaffa sig energin via kärnkraftverk,gas från Norge m.m.
Norge seglar upp som den näst största gasleverantören efter Ryssland, så kapacitet finns och risken att hamna i utpressningssituation bortfaller.
Ryssland är beroende av inkomsterna från sin gas till Europa.
Därför tror jag det skulle vara synnerligen bra både för att hindra totalberoende, för prisets skull och för att visa Ryssland att om man skall vara med i internationella ekonomiska sammanhang kan man inte sätta i gång ett "krig" så snart någon inte säger "ja och amen" till Rysslands förslag. Oavsett från vem det kommer.