Varför är jobbskatteavdraget kontroversiellt?

Starka reaktioner har kommit framför allt från (S) allteftersom jobbskatteavdragets olika delar sjösatts. I alla pensionärsorganisationer har också många indignerade yttranden fällts.
Varför är det förgripligt att några får det bättre,om ingen får det sämre?
Det är ett märkligt mänskligt sätt att reagera på.
Det senaste steget innebär också en procentuellt större skattereduktion för låginkomsttagare än för de bättre ställda.
Jobbskatteavdraget är tillkommet för att stimulera de arbetsföra att jobba mer och att det skall löna sig att göra så.
D.v.s. för de som arbetar i dag och framgent, tills annat beslut tas.Det är alltså en stimulans för något som sker efter det att beslutet tagits, för att uppnå en viss effekt.
Det är därför inta märkligt alls att det inte kan gälla de pensioner som intjänats före besluten togs. Oavsett att det är intjänad lön, har intjänandet skett före beslutet om jobbskatteavdraget.
Tyvärr är kunskapen om hur pensionssystemet är uppbyggt inte stor.
Dagens arbetare försörjer dagens pensionärer och ju fler som jobbar desto bättre för pensionärerna.Dett måste påpekas om och om igen tills sammanhangen står klart för så många som möjligt.
Det är väsentligt för att få trovärdighet i Alliansens budskap inför valet.

Vem har ansvaret?

I Kristianstadsbladet skriver,på insändarsidan, Josefin Brink(v) om a-kassan.

Det är ett märkligt resonemang som förts av olika oppositionsdebattörer nämligen att det är regeringens fel att så många lämnat a-kassan.

Det säges bero på höjningen av avgiften. Därför är så många nu utan försäkringsskydd.

Har vi inte alla ett ansvar för hur vi disponerar våra ekonomiska resurser?

Individen måste alltid tänka sig för hur tryggheten ser ut för just mig.

Därför, när nu regeringen sänker skatterna för alla inkomsttagare, får alla faktiskt mer pengar över i plånboken.

Om i det sammanhanget avgiften till a-kassan höjs,finns ju pengar till detta via skattesänkningen. Se http://www.jobbskatteavdrag.se/

Att då hoppa av från betalningen av kostadsskäl är inte riktigt hållbart.

Förutsatt, förståss, att man värderar sitt eget skydd vid kris högre än att lägga ut pengarna på mindre väsentliga saker.

Det finns kanske anledning att reflektera över den "massrörelse" som uppstog i samband med a-kassehöjningen.

Styrt??