Tankeförbudet nu historia

Dagens presskonferens med Alliansen gav många goda vibrationer.
Bland det bästa -tankeförbudslagen tas bort.
Det är egentligen fullständigt obegripligt att, i en utvecklad industri- och lärdoms?-stat något så befängt kan kommas på, att lägga förbud på tanken att förbättra ,effektivisera energianvändning.
Hur har en sådan tanke överhuvud taget kunna få fotfäste?
Sluta tänka! Sluta tänka Sluta tänka!
I detta fall slutade man tänka redan då lagen föreslogs och genomdrevs.
Vilken kompetensförlust har skett i Sverige under de gångna åren?
Vad har Sverige förlorat av forskare och "know how" över huvud taget?
Nåväl, nu är den borta,saknad av ingen.
Utan att gå in på detaljer kan flera stolpar noteras med tillfredsställelse.
2050 skall inga nettoutsläpp av växthusgaser ske.
2030 skall hela fordonsflottan i Sverige var fossilbränslefri
2020 skall 30 TWh bestå av sol,vind,vatten och ev vågkraft.
Kärnkraftsförnyelsen får inga statliga subventioner
Samägandet av kärnkraftsverken skall brytas upp.
Den "förlamande" situation Sverige befunnit sig i är borta.
"Vägen ut ur fossilbränslesamhället" är anträdd
Bra för Sverige,bra för miljön,bra för Alliansen.
Oppositionen har fått en svår nöt att knäcka.

EU:s fasa - Rysslandsberoende.

I dagens Svd skriver Rolf Gustavsson, som vanligt välinitierat, om avsaknaden av gemensam energipolitik i EU.
Jag påpekade redan den 8 jan(Gaskriget)att Eu riskerar att "fastna" i beroende av Ryssland när det gäller energiutnyttjande.
I den debatt som förts i Sverige om det nya EU-fördraget(Lissabonfördraget)har den synpunkt som RG för till torgs , nämligen att det kommer vara lättare för EU att samordna ex.vis energipolitiken, inte framförts med någon större emfas.
Över huvud taget har debatten om EU, och det nya fördraget, varit sällsynt lam och utan större vyer i Sverige.
Det har mest varit fråga om nej till det nya, utan förståelse för att det gamla Nice-fördraget har alltför många dåliga sidor.
Att EU inte kan ha en gemensam politik i så motto att alla skall göra samma sak tycker jag är en självklarhet.
Varje land måste ta hand om sina problem på det sätt man finner bäst.
Detta under förutsättning att man är överens om vissa övergripande mål:
Minskande av CO-belastningen,det viktiga i klimatstrategin och att hjälpa till i utvecklingsländerna.
Detta tror jag det skulle vara ganska lätt att komma överens om, oavsett om länderna sedan väljer att spara sig fram,bygga nya kärnkraftverk,bygga ut vattenkraft eller satsa allt på sol och vind.
Det måste dock vara synnnerligen viktigt för EU:s alla länder( med vad som nu sker för ögonen) att se till att inte hamna i total beroendeställning till Ryssland.
Att kunna koppla bort detta alternativ om politisk utpressning kan skönjas måste vara en första príoritet.
Gärna förhandla med Ryssland i frågan men alltid ha möjlighet att välja annan väg om pris eller politiska villkor blir oacceptabla tror jag är av primär vikt för ett oberoend,självbestämmande EU.